﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 286
Titel Några viktiga begrepp
Titel.kortform Några viktiga begrepp
Titel.dokumentnr 2005:21
Titel.överordnad f-Fakta
Utgivningsår 2005
Utgåvenr 21
Ställe
ISBN-kod
ISSN-kod 1101-8089
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Fiskeriverket
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE oceanografi
svDF läran om havet
svAN Räknas till de geofysiska vetenskaperna. Oceanografin innefattar forskningsområden som matematik, fysik, kemi, geologi, botanik och zoologi. I den engelskspråkiga världen används oceanografi som ett allmänt begrepp för all forskning som rör havet. I Sverige avser man vanligen enbart fysikalisk och kemisk oceanografi och här används ordet havsforskning som allmänt begrepp. I Sverige inrättades den första professuren i oceanografi 1930 och Oceanografiska institutet inrättades 1938 i Göteborg. En av de mest kända svenska oceanografiska expeditionerna genomfördes 1947--48 med fartyget Albatross. Idag bedrivs oceanografisk forskning bl.a. av Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) med inriktning på utforskning och kartläggning av havsbottnarna, Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts (SMHI) oceanografiska laboratorium som främst övervakar de långsiktiga hydrologiska förhållandena i svenska farvatten, samt Fiskeriverket som i samband med fiskeribiologiska undersökningar även kartlägger de fysikaliska och kemiska förhållandena i havet. Universiteten i Göteborg, Stockholm och Umeå driver tre marina centra med forskningsstationer spridda längs kusten.

svTE hydrografi
svDF den del av havsforskningen som rör mätning av havens vattenstånd, djup, strömmar och vågrörelse
svAN Av grekiskans hydor:vatten.

svTE hydrologi
svDF vetenskapen om vattnets (både sött och salt) kretslopp i naturen
svAN Viktiga hydrologiska uppgifter är mätning av vattenstånd, vattenföring i vattendrag och grundvattennivåer. I Sverige växte hydrologin fram under 1700-talet genom kartläggningen av landets vatten och vattendrag. 

svTE limnologi
svDF läran om söt- och brackvatten
svAN Limnologi uppdelas i en hydrologisk del och en biologisk del och kan ses som ett tvärvetenskapligt ämne. Söt- och brackvattnens kemi, fysiologi, hydrologi, botanik och zoologi m.m. ingår i begreppet limnologi. I Sverige inrättades 1929 ett limnologiskt laboratorium med en fältstation i Aneboda samt en professur vid Lunds universitet. Limnologisk forskning bedrivs i dag bl.a. av universiteten i Lund och Uppsala.
   Av grekiskans limne: insjö, logia: lära, vetenskap.

svTE ichthyologi
svSYTE iktyologi
svDF läran om fiskar
svAN Denna vetenskapsgren är inriktad på grundforskning om systematik, morfologi, biogeografi, beteende och ekologi. Svensken Petrus Artedi, med sitt verk ”Ichthyologia” utgiven 1738, räknas som grundläggare av denna vetenskap. Fiskeriverkets laboratorium, universiteteten och de naturhistoriska museerna är forskningscentra.
   Av grekiskans ichthys: fisk.

svTE fiskeribiologi
svFK Avser undersökningar av fiskar och andra organismer som är föremål för fångst och exploatering. I Sverige bedrivs fiskeribiologisk forskning vid Fiskeriverkets havsfiskelaboratorium, sötvattenslaboratorium, kustlaboratorium samt vid fiskodlingsanstalterna i Älvkarleby och Kälarne.

svTE marinbiologi
svDF vetenskapsgren som studerar havens djur och växter, från bakterier till sjöfågel och valar
svAN Termen används ofta synonymt med marinekologi och får då en något snävare betydelse (studiet av havsorganismernas inbördes relationer och anpassning till miljön). Marinbiologisk forskning bedrivs bl.a. av Kristinebergs marinbiologiska station.
   Av latinets mare:hav
